Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Någonting jag oroar mig över är min mormor.
det är inget fel på henne alls men jag vet att jag inte kommer kunna ha henne i mitt liv när jag blir äldre, Hon kommer inte kunna vara där, Hon är 80 och hur pigg som helst. Men nu för tiden blir man inte så gammal.
Hon har verkligen hjälpt mig sjukt mycket. Hon har alltid stått mig nära och inte tala på hur god mat hon gör.
Jag skulle kunna säga att hon är som en extra mamma. Jag har nog seiöst aldrig varit sur på henne. Visst finns det stunder man blir sur på alla men jag har aldrig bråkat med henne. Hon är bara så underbar. Det går inte att beskriva henne med ord. Hon tar alla för sig själv, hon vill att alla ska ha det bra, och hon älskar det.
Det har hänt sjukt många gånger att efter maten så går hon och diskar medans vi sätter fram fika så står hon i köket och diskar medans vi fikar så vi måste alltid ropa typ "mormor kom nu skit i disken!" "MORMOR KOM OCH FIKA"
Och det konstiga är att hon älskar att städa,laga mat, Hoppas jag har fått den förmågan av henne, iaf när jag blir stor. Haha jag kommer ihåg när någon kasta en boll på skorpan (min hund) då fick hon damp och skällde ut dom. INGEN och då menar jag INGEN rör hennes diamanter!
Hon är min förebild och kommer alltid vara det vad som en händer så kommer jag alltid vilja vara som henne.
Om jag fick välja så skulle jag ta henne före mig själv... Vill inte leva utan henne.
Men någon gång måste man släppa tagen. Men inte nu...inte på länge!
Den här texten kanske låter fjantig för er, men det får ni stå ut med.
Jag älskar dig!
Kommentarer
Trackback
